Loud

Hip-hop har väl aldrig riktigt varit min grej. Förutom en kort episod (eller ska vi säga era?) i femman, men då var ju ändå hela världen upp och ner. Minns tydligt: benvärmare på armarna, fejk-märkesväskor, första bh:n, kärleksbrev, kompistrubbel, läppglans och chihuahuor. Jag och Cajsa satt på golvet och sydde på våra medeltidsklänningar inför Gotland, med 50 Cent och Eminen ivrigt påhejande i bakgrunden. Paradox, någon? The Voice var kanalen, såklart. Euforin var total när jag och Rebecka fick sjunga If I was a rich girl på radion. Och jag och Madelene kunde hela texten på Mockinbird.

Här följer, helt försåerligt, ett långt självalt utegångsörbud av min inre wiggah. Fram tills nu. Det här är rätt grymt alltså.