Loud

träffa respektingivande (läs: lite läskiga) föreståndarinnan för min skola och hennes franska man vid min metro-station på väg hem, en kvart före ansatt hemkomsttid (det tar 10 min att gå), få följe hela vägen och få beröm för både fenomenal tidhållning, förtroende, min franska och min "säkra" väska. Underbart att jag just i kväll skulle åka hem tidigt och ha min lilla väska med remmen över axeln. Det här brukar aldrig hända mig, någon däruppe måste vilja mig väl inatt. Tack, Gud. Godnatt.