Loud

Idag vid lunch pratade vi om gamla tider, kompisar och klasser. Vi pratade om vilka man valde till nya klassen och hur mycket allt har förändrats. Vi var så små, så söta, så löjliga och så naiva. Nostalgi.

Det är inte särskilt många som läser min blogg. Men, förutom otåliga vänner som hackar på mig att uppdatera, så finns det ett antal okända personer som läser den. Några stycken som följde den nästan varje dag, och även ett tag efter det slutat att trilla in inlägg.
Jag undrar vad de tror nu. Att jag blev bortrövad av en arab? Att jag dog? Att jag sket i allt?
Mer det senaste, och jag ber om ursäkt. Men jag ser inte någon riktig anledning till att aktivt blogga nu.  Om någon kan ge mig en bra anledning så kan jag fortsätta att kontinuerligt uppdatera. Uppdateringar kommer, men inte i rasande fart. I alla fall inte just nu.
Over 'n out