Blagues
Det svåraste med ett främmande språk är skämten. Att vara ironisk på franska är maxat svårt, och lika svårt är det att förstå när andra är det. Längtar till den dagen då min familj kan skratta åt mina skämt och inte bara åt mig.
- Favorit nummer 1. När Janne-Frasse förklarar något med dödsseriös blick och jag lyssnar lika seriöst, endast fokuserad på att förstå vad han säger, inte vilken underton han använder. Plötsligt så börjar alla runt omkring skratta och så visar det sig att han bara har drivit med mig. Drôle!! Det är som om jag skulle sitta framför en som läser första kursen i Svenska för invandrare och förklara dödligt allvarligt att Gustav Wasa var en svensk kung som hade knäckebröd i byxorna.
- Favorit nummer 2. När alla skrattar vid matbordet och man själv skrattar med av hela hjärtat. Det man gör i den här situationen är att be till Gud att ingen ska fråga: "Tu comprends, Stina?" för då skrattar man lite nervöst, vänder ner blicken och tvingas skamset erkänna att "Non..."
- Favorit nummer 3. När Janne-Frasse ska räkna upp alla svenska städer han har varit i. Då får man för en gångs skull skratta åt honom. Angelolm (Ängelholm), Jonkopping (Jönköping), Ummå (Umeå), Lullå (Luleå) och så vidare.
Kommentarer
Trackback
