"Yes we can!" Men sen då?


"I have a dream... and after that I will create another one."


"Varför beger du dig inte till Mekka nu?" frågade pojken.
    "Därför att Mekka är vad som får mig att leva vidare. Det är Mekka som får mig att stå ut med dessa dagar som alla är likadana, de här stumma glasen på hyllorna, lunchen och middagen på den här hemska restaurangen. Jag är rädd för att förverkliga min dröm och sedan inte ha någonting kvar att leva för.
    Du drömmer om pyramider. Du är olik mig för att du vill förverkliga dina fantasier. Jag vill endast ha drömmen om Mekka. Tusentals gånger har jag föreställt mig färden genom öknen, min ankomst till torget med den Heliga Stenen och vilka personer som ska stå bredvid mig. Men jag är rädd för att det ska bli en stor bevikelse, därför väljer jag att endast drömma." (Alkemisten, Paulo Coelho)


Idag sa min lillebror att han var rädd för att bli pensionär. Vi studerar mot ett mål, och när man slutar arbeta så måste väl ändå betyda att det målet är uppnått? Kommer Obama någonsin att uppnå den "change" som han förespråkar? När den tiden infaller dyker det antagligen upp ett nytt mål att sträva mot. Vi säger likt Martin Luther King att vi har drömmar. Men när det kommer till kritan så vill vi aldrig ha dem helt uppfyllda, för då finns det ingenting kvar att sträva mot.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0