Jag ska till solen


Jag önskar att ajg kunde säga att jag sitter på en varm strand imorgon, med solen i ansiktet och vågorna i bakgrunden. Tyvärr är det inte sant. Imorgon blir det nästa 10 timmars flygning, plus byte i Amsterdam, innan jag kommer fram till Oman. jag åker med 06.30-flyget och kommer inte fram förrän på kvällen. Men i övermorgon så! Hejdå för en vecka.


Högklasslitteratur

Josefine och jag var i stan idag. Vi skulle äta en brunch som skulle bli en lunch men som sen blev liddag. Eller luddag? Hm, det behövs ett nytt ord för det här! Summan av kardemumman var att vi inte var så snabba med att komma iväg!

Köpte boken Att älska som en porrstjärna av Jenna Jameson. En 600-sidors pocketkoloss som jag ska slöläsa vid polen och på flyget. Kan något sådant vara bra? Den är sammanskriven av Niel Strauss som är väldigt bra (han har bl. a. skrivit Spelet). Roligare än Wuthering Heights i alla fall, den boken måste jag läsa av skolan. Usch, 1800-talets England verkar inte ha varit en rolig tid! 

Typmeningar
Jenna Jameson
"Vanessa var smal, solbränd och charmig, med perfekta tuttar, bred muskulös rygg och spikrakt blont hår med lugg som snuddade vid hennes ögonbryn.När hon steg in på Crazy Horse Too sin första arbetsdag drogs både kunderna och stripporna till henne. Vissa människor är vackra, andra är sexiga, men Vanessa var både och. Lägg dessutom till intelligens och humor och hon var en gudinna."

Emily Brontë
"'Du är mannen!' ropade Jabes efter en högtidlig paus och lutades nedom predikstolen. 'Sju gånger sjuttio gånger förvred du ditt lama ansikte till en gäspning - sju gånger sjuttio gånger rådgjorde jag med mig själv - se, detta är den mänskliga svagheten, även detta må vara förlåtet! NU är det den Första av den Sjuttioförsta. Bröder, strypen honom efter Skriftens ord!'"

Avgör själv.Ja jag vet att det är fin- och fullitteratur. Men Jennas porrstjärneliv är banne mig smaskigare att läsa om än snobbiga överklassflickors problem med zigenarpojken Heathclliff.

Söndagsmorgon på en fredag



Härliga helgmorgon! Idag är första dagen på höstlovet för mig. Jag är ledig idag också och allting känns rätt bra! Snart kommer Josefine som också är ledig, får se vad vi ska hitta på.

Alla affärer borde tänka som Twilfit

Shopping - ångeset eller kärlek?
Hatkärlek. Ångestshoppingen för mig har alltid varit jeans: inga som passar bra, för små provrum och knöligt och svettigt. Föreställ då min chock när jag väl tog tag i saken och provade jeans (för första gången på lääänge) och det var flera som passade på direkten! Chockblandad glädje.

Just det där med provrum är viktigt tycker jag. Några favoriter!


Lexington på Birger Jarlsgatan. Amerikanska-östkusten-stilen har de också i sina provrum. De är rymliga med tjockmålade vita "fiskeskulsdörrar" och allmänt fint. Får mig att tänka på krispiga nymanglade Lexington-lakan och människor med vita leenden och vinden i håret. Ett plus för den fina tröjan/filten också!


Twilfit, detta provrum är från Gallerian. Matta på golvet, sidenbadrock att låna, medaljongtapeter i guld och röda sammetsdraperier. Och så är det stoort! Belysningen är smickrande, inte alls som i vissa provrum med starka obarmhärtiga lysrör! Hm, kanske för att man ska känna sig sexig i sina nya underkläder och vilja köpa dem. Smart affärsidé!

De värsta provrummen är de små med lysrörsbelysning och ingen pall att sitta på! Pallen är megaviktig för att smakrådet ska orka hänga med när du provar kläder. Sedan vill man ju gärna stänga in sig ordentligt också. Inga rymdkuber (á la Gul&Blå) eller små trasiga draperier (á la mååånga affärer). Nej, lite privacy borde vara att föredra, man byter ju ändå om liksom.

Great thinking has been done today. The nobel price is waiting.

Sportswear


Jag har också provat träningskläder idag, som synes. Jag har till och med provat ut en baddräkt! Det trodde jag aldrig skulle hända. Jag dissade den lite mer fab röda modellen och körde på en plain svart. Det är nämnligen för att jag ska iväg till ett varmt land och sola och bada på söndag. Ahh, längtar!

Business


Idag blev det solbrillor för första gången sedan augusti! Idag var sista dagen på min Prao, woho! Såhär blev mina utlåtanden:

"Stina har visat stort ansvar udner sin Prao hos SAS. Hon har på ett utmärkt sätt löst sina arbetsuppgifter på avdelningen. Stina har även på ett positivt sätt deltagit i olika diskussioner och social verksamhet vid informationsavdelningen."

"Stina har visat stor arbetsvilja och utfört alla uppgifter perfekt. Hon är även mycket social. En av våra bästa praktikanter."

Hm, undrar om man kan använda det här när man ska söka jobb? Haha.


Illustrated by


Ser hon inte lite ut som Serena i Gossip Girl. Framför allt ser hon ganska bitchig ut.
Hm, inser att jag är i behov av en scanner.

Jag själv skulle föredra ett torn...

Trodde du att man bara kunde vara hetero-, homo-, bi- eller transsexuell? Haha, nej du!
  En svensk tyska har bytt efternamn till Berlinmur (Berliner-Mauer) och säger att det är hennes man. Hon är object-sexuell, vilket betyder att man tänder på eller blir kär i saker! Hon är 54 år och har aldrig haft sex med en människa.
  Ehh, har hon haft det med en stenvägg eller?

"I find long, slim things with horizontal lines very sexy. The Great Wall of China's attractive, but he's too thick - my husband is sexier."



I vilket fall är hon änka nu efter Berlinmurens fall 1989.
"What they did was awful. They mulitated my husband!"

Ehh, visst visst.

Desperate Reader

Jag har ett kärleksförhållande till en blogg.

Det är en kändis- och skvallerblogg. Hallelujah. Jag började med att läsa det senaste, och det är ju ändå rätt okej, eller hur? Att hänga med i det senaste skvallret. Men sedan började jag fortsätta läsa äldre och äldre inlägg. Jag hade kommit ända till inlägg från April när jag insåg att jag behövde sova. Jag kan inte hjälpa det, den är så grym, så rolig, så elak, så hänsynslös, så bra skriven, så trashig, så... onödig! Vad ska jag med all den här nya informationen med? Stajla lite för min bekantskapskrets? Njaaa. Det är mer okynnesläsande tror jag, ungefär som svulloätande. Härligt.



Desperate Bloggers

Sagan om den lilla fruktflickan

Jag gjorde det. Smällde alla ballonger. Öppnade alla broar. Sprängde alla hinder.
Med andra ord bröt jag hissklyschorna! Det är som sådan att jag denna morgon fick dela ut fruktkorgar till alla avdelningar på företaget där jag praoar. Jag är deras lilla fruktflicka, hahe.
Så där står jag i alla fall i hissen med en matvagn och 15 fruktkorgar överfulla med persimoner och bananer. Alla businesspeople leker (som man alltid gör i hissar) stonefaces. Jag ser det komiska i att vi 7 personer gravallvarligt pressade runt en vagn med bananer Givetvis börjar jag skratta. "Banan?" fnissar jag, varpå stonefacemannen drar på munnen men skakar på huvudet. "Jaså inte. Du då, banan? Nehepp. Persimon? Aja här ska jag av, ha en bra dag allesammans!"

Jag tror att de tackade senare för att jag agerade tapper icebraker.


Money money money

Är på Prao nummer tvp och är i full färd med att räkna pengar som kontorsråttorna här betalar för sitt kaffe. Och det blir mycket pengar ska jag säga! Vet ni hur mycket kaffe de egentligen dricker här? Otroliga mängder. Jag fyller rör och kaffemuggar med mynt. Just nu är jag uppe i 39 fyllda rör och 7 kaffemuggar, för att inte tala om alla sedlar! Och jag är inte ens uppe i hälften. 
Två till företaget, en till Stina...en till företaget, en till Stina...
Herregud, jag känner mig nästan kriminell. Halleluja.


Confidential

När man minst anar det så händer det igen. Känslan har funnits där ett tag, som om man visste att allt egentligen är för bra för att fortsätta. Och  magkänslan blev bekräftad. Egentligen så reagerar man fortfarande, men stänger allt inuti. Inte bara så att utsidan ser oberörd ut, utan också så att den inre smärtan blir mindre, så att slaget dämpas. Om det fanns VM i att spela oberörd tror jag att jag skulle få medalj. Men med stor konkurrans. Hur många är det egentligen som trycker undan sånt som inte visas utåt? Hur många går runt med ett falskt leende? Jag ska föressten inte kalla det falska leenden. Jag tror att det är äkta leenden för roliga saker, fast som man visar trots känslor om annat.
En del berättar vad som tynger dem. Sedan gråter de en skvätt. De tycker synd om sig själva, och tycker att det är skönt att ha någon att prata med, vilket det också är. Men har de aldrig funderat på att den mottagande personen, trots dens tröstande ord, egentligen bara blir arg. Arg på att problemen är ganska små och att den själv har värre. Men hon klagar minsann inte! Nej, hon bara spelar den perfekta vännen och tröstar vännen med problemet, för hon har fullt upp med att  vinna VM i att spela oberörd.

Imorgon är allt som vanligt igen, en helt annan värld kan tyckas.
Nejnej, allt är okej, ingen stor grej. Tjohej.


Back to the 70s


Någon sminkös hade uppfattat peace-märket fel. Så nej, jag är inte för atombomber!

Världens sämsta människor?

Jag (och Fredrik Lindström) har funderat. När något "osvenskt" har med människor att göra låter det ofta väldigt bra.
Fundera över några exempel:
"En slående debut, han skriver så levande, så... osvenskt!"
"Oj vilka härliga internationella dansrytmer"
"Så trevliga, öppna och pratglada de är! Och med en sådan syndeuropeisk gästfrihet!"


Sen kan man prova motsatsen. Har du någonsin hört någon prata om ett härligt svenskt humör, svensk gästfrihet eller svensk öppenhet? Svenskar ska vara svåra, tysta och rädda för att skämma ut sig.

Men när det inte handlar om människor så är Sverige ofta jättebra. Smaka bara på orden Svensk jämställdhet, Svensk demokrati eller svensk renlighet. Visst låter det bra?
"Oj, titta vilken härlig osvensk kötthantering!" Det låter inte alls lika bra.

Kan det vara så att vi är världens sämsta folk i världens bästa land?


"Mm! Vilken fräsch osvensk kötthantering och osvenska hälsosamma livsmedelslagar!"

Jag vill dansa som löven i vinddraget

När ska man helst vara ute och jogga eller ta en promenad? I den krispiga snön på vintern, bland snödropparna och smältisen på våren eller en varm sommarkväll?
Allting låter lockande. Men om det är någon gång det är härligt så är det på hösten, det har jag upptäckt den här helgen! Luften är inte fylld med pollen som på våren, eller tung och fuktig som på sommaren. Den är inte heller torr och bitande som på vintern utan snarare klar, sval och ren. Färgerna ute är härliga och solen blir guldfärgad var än den träffar. På vattnet blåser vinden runt och far liv i de tappra segelbåtarna som fortfarande kör lördagsrace. Vinden känns så ren, som om den hade noll föroreningar. Den blåser mot mig så att armarna lyfter och tröttheten likaså.
Hösten kan faktiskt vara härlig, inte bara en trist transportsträcka mot vintermörkret.






                                          Fotograf: Cajsa

Once upon a time

Hur ofta i livet hädner det att allting stämmer? Once.
Jag tittade jsut på den filmen. Härlig och realistisk film, på det där lågmälda obeskrivbara sättet.  Den fick en Oscar för bästa orginalmusik och det förtjänar den verkligen.

Fallin Slowly - Soundtrack Once

When evening fall so hard I will comfort you


When you're weary, feeling small
when tears are in your eyes
i will dry them all
I'm on your side when times get rough
and friends just can't be found
like a bridge over troubled water
I will lay me down


Naej fi fäehn

Charmig danska. Finns den? Ja, som en svag accent på svenskan. Och med inflikade ord som "fi fäen" eller "morgenmad" istället för frukost. Sedan ska denna dialekt läggas in i en urcharmig kille med ett snyggt yttre. Inte ett medvetet snyggt yttre, killar som vet att de ser bra ut brukar ofta vara väldigt otilldragande. Nej, det ska mer vara ganska omedveten och råbarkad snygghet, med tvådagarsstubb och svart trench eller skinnjacka. Oklanderligt klädd, med designermärken som inte syns. Precis som karaktären Micke Jensen i filmen Underbar och älskad av alla.
Synd bara att han egentligen är ett otroget svin.




Ocharmig danska då, finns den? O ja, i massor. Som på morgontelefonmötena med alla nordiska länder. När dansken pratar i högtalaren måste jag anstränga mig till mitt yttersta för att höra. Men ju mer jag anstränger mig, desto mer flyter orden ihop till en kladdig gröt. Jag lyckas uppfatta ett ord, och det är mailbox.


Viktigare än 10 Guds bud

Fascination: hissar.
Inte för att själva konstruktionen med elektriska signaler och starka vajrar är fascinerande. Och inte för att hissarna här på min prao-plats är extra häftiga, fritt hängande och nästan helt i glas. Nej, jag blir fascinerad av hur människor blir när de äntrar en hiss.
Det första dilemmat kommer när man ska in i en full hiss. Får jag plats eller blir folk irriterade? Sedan ska man stå rak i ryggen och ta så lite plats som möjligt. Man ska ursäkta sig tyst, nästan generat, när man måste tränga sig fram för att trycka på knappen till sitt våningsplan. Och vart ska man titta? Det verkar nästan vara det största problemet. Ska man titta i golvet eller rakt fram eller, gud förbjude, på någon annan. Detta verkar vara det största hissovettet man kan göra, speciellt om man råkar titta någon i ögonen. Hur pinsamt vore inte det?
Men det största dilemmat verkar ändå vara vilka man ska hälsa på. Känner jag honom tillräckligt bra för att hälsa? Hälsa eller inte hälsa, hälsa eller inte hälsa... Nu har ju hissen redan börjat röra på sig, så hur pinsamt vore det inte att hälsa nu? Och om jag nu hälsar, med ett nästan ljudlöst hejhej och ett generat leende, borde jag nu fortsätta kallkonversera?
Risken finns ju att det blir pinsamt och det är ju
det är det absolut värsta som kan hända i en (observera: svensk) hiss. Vad är vi egentligen för sorts folk?


Copenhagen, jeg elsker deg





 










Fictives

 

80% av Sveriges undomar vill jobba med media

Har just nu PRAO-vecka på SAS huvudkontor. Igår var jag på den juridiska avdelningen och idag och resten av veckan ska jag vara på avdelningen för information och press. Har insett att affärsjuridik är förbannat mer intressant än media.


Blomman




Smeknamn uppkommer inte utan anledning. Särskilt inte ditt, älskling.

Tyvärr, tåget har redan gått

Är du 15 år och vet vad du ska bli när du blir stor? Vet du vad du vill göra efter gymnasiet, resten av ditt liv?
Här tror man att jag ska säga "grattis, vad skönt att du har bestämt dig!". Men det gör jag inte. Tills dess, om FYRA år, har du antagligen sett och upplevt nya saker och vill antagligen inte samma sak längre. Och vad gör du då om du är fast vid ett val du gjorde när du var 15 år?

Jag har mina aningar om vad jag vill göra, men jag vägrar att välja en specifik inriktining nu. Nyss var jag liten och kände att jag hade hela världen framför mig, alla möjligheter i världen! Nu, när jag kommer närmare det slutgiltliga, känner jag hur vägen börjar smalna av. Det är det som gör oss så stressade.

Om man inte läser rätt kurser har man inte rätt behörighet för att komma in på sin högskoleutbildning. Då kan man läsa upp kurserna på Komvux men är då mycket lägre prioriterad att komma in. Ska det verkligen få vara så? Att vi, som inte ens är myndiga, ska göra dessa val?

Tänk om man gör fel. Resan du vill göra är plötsligt för långt bort. Du har köpt fel biljett och tvingas därför stiga av tåget vid fel hållplats, långt tidigare än vad du hade tänkt dig?
Det kanske hände för den drygt 35-åriga, småfete mannen i smutsiga byggkläder på tunnelbanan. Du vet han som luktar illa och inom loppet av 10 stationer halsar fyra 7.0%-iga päroncider. Han kanske valde fel val som ung, lat 80-talist.

Sådant gör mig rädd. Och motiverad. Jag tror att vi 90-talister är väldigt motiverade, det borde vi i alla fall vara. Det är ju faktiskt vi som ska bli de nya vuxna.


Är det här havet en sjö?


Ja, helgen var underbar. Jag älskar er och kommer att komma tillbaka. Åtminstånde kommer jag att träffa alla igen, inte ens ni i Norrlöping och Linlöping kommer undan. Det bara måste bli så.


Fem gånger Gud




Andaktsberget. Favoritplatsen,  som nästan fick mig att bli religiös. Om än bara för ett litet tag.
I juli var det hemskt att lämna denna plats. Insikten om att allt var slut fick mig att gråta och hyperventilera, precis som alla andra. Nu ska vi tillbaka och jag längtar inte ens. I october, kallt och kort - bara en helg - ska vi ses igen på stället som är menat för sommaren. Jag undrar om jag ens borde åka tillbaka, det kanske förstör bilden av hur det var.
Imorgon bär det iallfall av, med de bästa: Madde, Lollo, Emelie & Frida.

Äntligen

Efter mycket hård arbete är den äntligen fullbordad. Vi kan med ett pustande, stolt presentera den världsomvälvande listan: världens töntigaste pålägg.

1. Prickig korv
2. Glada Kossan-ost
3. Messmör
4. Knatte-Fnatte-Tjatte-marmelad utan bitar
5. Hushållsost
6. Kaviar med banansmak
7. Hushållsmedwurst

Självklart ska det avnjutas med Skogaholmslimpa för extra töntighet.
Hur töntig är du?


Casa el citrus

En intressant diskussion utspelade sig vid lunchbordet idag. Den började lugnt med en öppen fråga, men accelerade snart till ett hetsigt diskuterande. Alla hade vi egna synpunkter och rösterna höjdes för att överrösta varandra.
Vad det handlade om? Citrusfrukter såklart, vad annat? Vad är det egentligen för skillnad på en mandarin, clementin och satsumas? Vilken är godast, störst, surast och vilken är det som är inlagd på burk? Det är en hel okänd värld, konstaterade vi.  Ljudnivån höjdes ytterligare.
- Nej nu fan drar vi till konsum, jag vill ha en mandarin!
- Du menar väl satsumas?

(morgondagens diskussion: heter det ci:trus eller cittrus?)


satsumas?


Play

 

Ju färre kockar, desto mer soppa åt kocken

Recept för en lördag förmiddag den 4/10

2 amerikanska pannkakor & frukt
25 st engelska-glosor
3 st receptioner
1 matteläxa
2 st stenciler inför matteprov
1 st hemkunskapsläxa
2 liter vatten
1 st C- vitamin
3 timmar photoshop-kurs
100 st nya låtar nedladdade
2 koppar Chai-latte

Blanda ihop allt i en valfri ordning, men undvik att använda en mixer.

Omateriellt


Mitt nya hus, som på den tiden, i somras, såg ut som ett ruckel, ett renoveringsobjekt. Men det var ändå härliga tider, dom dagarna var några av sommarens bästa. Nu är det äntligen klart och jag, jag är nöjd nöjd nöjd. Men som alltid finns det en hake. Blir det några fler bästa dagar?
Det materiella utgjorde tydligen inte hela lyckan.

En acceptabel ursäkt

Har tvättmaskinen läckt? undrar pappa.
Det kanske är grannen, säger lillebror.
Nej, det är regnet, säger jag logiskt,
är för försa gången på länge tacksam för det.
Det väller ner och smattrar som om det vore en flod från himlen.
Likt en insnöad fjällstuga håller det mig inomhus,
bekvämt nog.
Trötthet är ingen acceptabel ursäkt en fredag numera.
Alla är trötta, det är mellanmjölk.
Det är så det fungerar:
man är trött, drar ut, blir tröttare.
Och på det viset tar det aldrig slut.
Tack regnet, för en ursäkt.


Rouge: Lush, Make Up Store

Monkey business

                                       
"Apa kan du vara själv!"

Please feed the models


Vi kör 4 av de värsta dödssynderna på samma gång: högt glykemiskt index, socker, töntighet & dubbelmoral.
Jag kommer med stor säkerhet att hamna i helvetet.

Inner child

                                                
Något töntigt? Ja. Barnsligt? Ja. Orginellt? Ja. Har du något favoritsmycke, som ofta hänger med, av minnen eller av nostalgi? Det har jag. Detta ritade jag när jag var 5 år, sedan gjorde en silversmed om den till en silverberlock. Jag använder den fortfarande, nu i en lång silverkedja. Underbart? Ja

The first cut is the deepest

                                         
Första inlägget är det svåraste, såklart. En kort beskrivning nu säger inte vem jag är. Men det behövs ändå inte, vi behöver inte jäkta, utan lära känna varandra med tiden, med varje nytt inlägg. Det kommer att  rulla på, och vi kommer att få det trevligt, bloggen och jag. Och så du, förstås. Välkommen.

RSS 2.0